Du är här: »
Kontakt

Vård- och omsorgsadministration

Förvaltningschef
Mona Forsberg
Tfn: 0225-340 10
E-post: mona.forsberg@hedemora.se

Myndighetschef
Carina Lundgren
Tfn: 0225-344 07
E-post: carina.lundgren@hedemora.se

Verkställighetschef
Lena Wiistrand
Tfn: 0225-343 62
E-post: lena.wilstrand@hedemora.se

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS)
Britt Andersson
Tfn: 0225-340 05
E-post: britt.andersson@hedemora.se´

Vik.Nämndsekreterare
Lina Norlander
Tfn: 0225-341 04
E-post: lina.norlander@hedemora.se



Dela sidan på sociala medier

LSS

 

 Vad är LSS

Förklaringar på begrepp inom LSS

Ingen text ifylld

Vad är egentligen vad?
Det finns 10 insatser som beviljas enligt lagen (LSS).
Rådgivning och stöd
Personlig assistans
Ledsagarservice
Kontaktperson
Avlösarservice i hemmet
Kortidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidstillsyn förskolungdom över 12 år
Boende i familjehem eller i bostad med särskild service - barn och ungdomar
Boende med särskild service eller särskild anpassad bostad- vuxna
Daglig verksamhet

 Inom LSS-området används en del ord och begrepp som kan vara bra att känna till.

Den här sidan förklarar de vanligaste begreppen och du får även tips på var du kan läsa mer om handikappomsorg och LSS längst ner på den här sidan och i högerspalten här intill.

Om inget annat anges så används Socialstyrelsens definitioner.

 Centrala begrepp inom LSS-området

LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (förkortad till LSS i dagligt tal) är en rättighetslag för en viss grupp människor med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder. Kännetecknande för en rättighetslag är följande;

  • Definierad personkrets som omfattas av lagen.
  • Beskrivning av de rättigheter (insatser) som personkretsen kan utkräva.
  • Överklagningsrätt avseende i lagen angivna rättigheter enligt den ordning som gäller för förvaltningsbesvär.

Det betyder att den som uppfyller kraven för att tillhöra en personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser (LSS 9 § 1-10).

Den som tillhör personkretsen har rätt till insatser enligt 9 § om
personen är i behov av insatsen

    personen vill ha insatsen
  • behoven inte tillgodoses på annat sätt

Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

Funktionshinder
Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
   Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

Handikapp
Termen handikapp kan upplevas som stigmatiserande och bör därför undvikas. Däremot används termen även fortsatt som del i sammansättning som t ex i handikappolitik, handikappförbund, handikapptoalett osv.

Förhandsbesked
Har man insatser inom LSS och ska flytta mellan två kommuner, ska den nya kommunen ge ett förhandsbesked om vilka insatser man kommer få när man flyttar dit (LSS 16§).

Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde.

Habilitering
Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Läs mer om habilitering och rehabilitering hos Socialstyrelsen (PDF).

Rehabilitering
Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga.

Rehabiliteringen ska även skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Omvårdnad
Socialstyrelsen har preciserat vad som menas med omvårdnad;

all individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen.

Med det avses insatser som ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov, exempelvis med att:

  • äta, dricka och förflytta sig,
  • sköta personlig hygien och klä sig,
  • sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och bryta isolering,
  • göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg,
  • planera framåt,
  • göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver, samt
  • se till att misstankar och andra brott mot den enskilde polisanmäls.

Omvårdnad enligt 9 § (LSS) ska:

  • ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga,
  • kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den svarar mot den enskildes aktuella situation, och
  • noggrant planeras, dokumenteras och följas upp.
    Källa: Bengt Olof Bergstrand; LSS 2012, sidan 46)

Personkretsar
Det finns tre (3) personkretsar och dessa definieras i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

LSS omfattar inte alla personer med funktionshinder. De behov man har avgör vilken personkrets man tillhör, och personkretsen avgör vilken eller vilka insatser man har rätt till förutsatt att behovet finns och inte kan tillgodoses på annat sätt. De tio hjälpinsatserna är avsedda för personer som tillhör en eller flera personkretsar.

Personkrets ett (1) innebär: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

  • Personkrets två (2) innebär: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder på grund av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  • Personkrets tre (3) innebär: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personkrets 1 och 2 är baserat på diagnos, vilket betyder att det finns läkarintyg eller psykologutlåtande som bekräftar personens tillstånd.

I personkrets 3 ska personens hinder vara såväl varaktiga som stora och ge betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed innebära ett omfattande behov av stöd eller service. Personkrets tre uppfylls när följande fyra kriterier anses uppfyllda av den sökande; varaktiga, stora, betydande och omfattande.

Läs mer om hur definitionerna tolkas i Bengt Olof Bergstrands bok

”LSS 2012 – Stöd och service till vissa funktionshindrade”

 Genomförandeplan
Genomförandeplanen är den dokumentation som visar hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Genomförandeplanen tas fram i samarbete mellan personalen och den som tar del av insatsen eller dennes ombud. Där bestäms när och hur saker ska göras.

Genomförandeplanen visar vilka mål som gäller för insatsen, vilka personer som deltagit och på vilket sätt den enskilde haft inflytande över planeringen. Det viktiga är att stödet blir bra och att alla samarbetar. En gång om året ska man kunna skriva om sin plan och hela tiden kunna undersöka om den fungerar så som alla tänkte.

   Genomförandeplanen bör höra till den enskildes personakt.

Värdegrund
Värdegrunden för Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter går att ladda ner som PDF och skriva ut, grundmeningen är att:

”Vi har alla samma värde oavsett om vi får hjälp eller hjälper” (PDF)

Tystnadsplikt
Personalen har tystnadsplikt. Det innebär att den som har eller haft uppdrag inte får berätta om den person som de är eller har varit ett stöd för.

Tystnadsplikten är reglerad i lagen. Det betyder att det finns regler som begränsar hur personalen får prata om enskildas personliga förhållanden. Det är till exempel förbjudet att berätta för vem som helst om en persons stöd eller service, om hälsotillstånd eller sociala förhållanden.

   Tystnadsplikten gäller för alla som arbetar inom vård och omsorg.

Stödfamilj
Inom LSS är en stödfamilj en form av korttidsvistelse där en familj regelbundet tar emot ett funktionshindrat barn i sitt eget hem.

Stödfamiljer finns till för att en familj med ett funktionshindrat barn kan behöva vila ibland och barnet får möjligheter till miljöombyte. Insatsen kan sökas av den funktionshindrade, vårdnadshavare, god man eller förvaltare.

Läs mer om Stödfamilj här.

Avgifter
Insatser beviljade enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) är avgiftsfria. I vissa fall kan det förekomma utgifter i samband med insatsen.

Läs mer om avgifter i äldre- och handikappomsorg här.

Läs mer hos Socialstyrelsen om avgifter i äldre- och handikappomsorg.

 Två tips om var du kan läsa vidare om LSS-begreppen!

Läs mer om hur språket och de ordval vi gör påverkar oss som människor och vad det innebär för samhället i stort.

 Socialstyrelsens lista över begrepp och ord

Socialstyrelsens Terminologiråd definierar alla begrepp på sin hemsida.

Projektet Processtöd Tillgänglighet

Projektet Processtöd Tillgänglighet ska påskynda en utveckling mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Läs mer på projektets hemsida här.

   Projektet genomförs av Handisam och Handikappförbunden och finansieras av Europeiska Socialfonden.




Saknar Du någon information?

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem.
Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling annars kan vi tyvärr inte svara. 
Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Ditt namn:
  

Din e-postadress:
   

Din synpunkt:
  

 

Sida uppdaterad 2017-09-19