Kontakt E-tjänster och blanketter Language

Skyddsjakt

Ibland får kommunen klagomål på vilda djur som stör i tätorterna. Ansvaret för skadedjur eller djur som upplevs som en olägenhet ligger i första hand på fastighetsägaren.

I jaktlagstiftningen ges möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet till exempel sprida smitta, omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”.

Beroende på vilka djur det handlar om är det olika myndigheter som ger tillstånd till skyddsjakt. Naturvårdsverket när det gäller de stora rovdjuren i annat fall länsstyrelsen.

Djur som kan vara aktuella för skyddsjakt är till exempel grävling, vildsvin och kanadagås.

Kommunen bedriver inte skyddsjakt på kajor, men kommunens anlitade skyddsjägare bedriver årligen tillsammans med Jaktvårdskretsen samkoordinerande avskjutningsinsatser av bland annat kaja, skata och duva som en del av ett viltvårdande arbete.

Kommunen har skyddsjägare som kan anlitas vid behov. Dessa jägare har tillstånd från polismyndigheten, vilket krävs för att du ska få avlossa skott inom detaljplan. Utanför detaljplanelagt område kontaktas jakträttsinnehavaren för respektive område.

Under tiden 1 maj till 31 augusti förekommer normalt ingen jakt, eftersom de flesta djur då har ungar.

Polisen är den myndighet som har tillsyn över hur jakten bedrivs.

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vad du ska göra om du hittar ett vilt djur som är skadat.

Naturvårdsverket – skadade vilda djur

Statens vilt är ett antal däggdjursarter och fågelarter som tillfaller Staten när de dör. Hittar du något sådant djur dött eller skadat ska du rapportera det till Polisen på telefonnummer 114 14.

Naturverket – Statens vilt

Om du har kört på och skadat ett vilt djur ska du kontakta polisen på telefonnummer 114 14.

Är djuret vid liv ska du ringa 112, annars ringer du polisen. Polisen informerar dig hur du ska göra. Det är bra om du alltid har en viltolycksremsa i din bil. Du får den gratis hos bilprovningen.

Sök aldrig efter skadat vilt själv.

Grävlingar klassas inte som skadedjur då de inte orsakar olägenhet för människors hälsa men kan innebära problem om de bosätter sig i fastigheter.

Åtgärder

Det är bra att täcka för öppningar under byggnader. Ett staket som går ända ner i marken är hindrar också grävlingen från att komma fram.

Grävlingen ser dåligt men är mycket känslig för dofter. Dränk in en tygtrasa med något starkt doftande som parfymerat sköljmedel och lägg den i en burk som perforerats med en massa små hål och kasta in den där grävlingen huserar. Grävlingen störs också av ljud, om det låter mycket och frekvent kan det göra att grävlingen söker sig till en annan plats.

Det finns också medel att sprida ut på gräsmattan och i gryt, skrämselanordningar med ultraljud och resonansljud för att mota bort ovälkomna djur såsom grävlingar. Genom att sprida urin längs tomtgränsen markerar man för grävlingen att reviret redan är upptaget. Viktigt att hålla rent i och städat i trädgården och ta bort fallfrukt.

Det händer att människor blir störda av fåglar, till exempel kajor, skator, måsar och duvor. Det kan vara att fåglarna väsnas mycket eller att de smutsar ner på allmänna platser, uteserveringar, fasader och balkonger. Det kan också hända att människor upplever obehag när en stor mängd fåglar samlas på ett ställe eller är störande på annat sätt.

På allmän plats

Kommunen försöker på lång sikt skapa förutsättningar för att fåglar inte ska vara ett problem på allmänna platser, till exempel torg, parker och utomhusbad. Det sker till exempel genom att använda fågelsäkra papperskorgar och genom kontinuerlig bortstädning av skräp.

Du som vistas på allmän plats förväntas hjälpa till genom att hålla platserna rena och inte lämna skräp och matrester. Lämna inte heller mat obevakad och synlig för fåglar. Om det inte finns något ätbart på platsen är det inte intressant för fåglar att vara där.

Avskjutning en sista utväg

Att låta skjuta fåglar och minska beståndet är ingen bra metod, det löser inte problemet på lång sikt. Om inget annat görs är risken stor att det snart är lika många fåglar igen

Misstänker du att en räv har skabb kan du kontakta markägaren eller kommunen.

Räv som angripits av skabb utgör en risk för spridning. Eftersom skabbangreppet försvagar räven söker sig många av dem till bebyggelse där de kan finna enkel mat i till exempel komposter. Skabben ger rävarna en lång plågsam tid tills de svälter ihjäl av svaghet.

Inom tätbebyggt område

Observerar du en skabbräv inom tätbebyggt område kan du anmäla detta till kommunens servicecenter. Vi förmedlar då dina kontaktuppgifter vidare till kommunjägaren, som i sin tur kontaktar dig. Tänk på att vår kommunjägare arbetar på frivillig basis så det är inte säkert att utryckning kan ske omedelbart.

Utanför tätbebyggt område

Där det inte är tätbebyggt område är det jakträttsinnehavare som ska kontaktas. Du når dessa genom markägaren.

Vad kan fastighetsägare och markägare göra för att undvika eller få bort vildsvin?

Det är bland annat att rensa bort fallfrukt, störa med belysning, sätta upp staket eller elstängsel. Men också röja och gallra sly, buskage och skog där vildsvinen gärna ligger på dagarna.

Här är det bra att ta kontakt med grannar, skog- och markägare men även samarbeta med Jägareförbundet Dalarna. De kan styra jakten till närliggande skogar. Detta leder till att vildsvinen störs bort och att stammen minskar.

Fastighetsägare är själva ansvariga för att skydda sin egen fastighet.

Kommunen kan förmedla kontakt till kommunala skyddsjägare för bedömning av huruvida jakt är aktuellt.

Här är det dock viktigt att du tänker på att det är jägaren som beslutar om huruvida jakt ska ske. Det är också viktigt att tänka på att det är du som är beställare och inte kommunen.

Du som privatperson ska ersätta jägaren ekonomiskt

Kontakta kommunens servicecenter för mer information.

Blev du hjälpt av informationen på sidan?
Dela denna sidan
Senast uppdaterad: 2022-10-27