Hedemora kommun har startat Projekt Randbarkning
Randbarkning är en gammal metod för att producera rötbeständigt virke, så kallad fetved.
Förr i tiden användes det för att få fram hållbart virke som användes på utsatta platser till exempel bryggor, fönster, knutbrädor, vindskivor och bottenvarven i timrade byggnader.
Ett annat användningsområde var vid framställning av tjära där hela roten användes och den randbarkade veden som var full med kåda. Veden delades upp i mindre delar och lades i en grävd grop, så kallad tjärdal.
Gropen täcktes med jord och täckmaterial för att få en lagom förbränning så att tjäran kokades ur utan att brinna upp. Tjärdalen placerades i en sluttning vilket gjorde att man kunde montera en ränna där tjäran kunde rinna ned och vidare och samlas upp i en tunna. Den tjäran kallades dalbränd tjära.
Varför randbarka?
Istället för fetved används idag nästan uteslutande impregnerat virke, som trots impregnering inte står emot röta speciellt länge i fuktig miljö.
Till impregnerat virke används oftast frodvuxet virke av sämre kvalitet som det är svårt att exportera eller sälja i den vanliga bygghandeln. Med hjälp av impregneringen når man en annan marknad och får avsättning för virket. När man randbarkar tall (Pinus Silvestris) skapar man en naturlig impregnering genom att trädet försvarar sig med att skicka ut sockerarter till skadan.
Sockerarterna omvandlas till terpener och hartser som vi i dagligt tal kallar ”kåda”. Kådan skyddar trädet mot insekter och svampangrepp och processen ger ett rötbeständigt virke.
Hur går processen till?
År 1. I slutet på maj när granskotten har vuxit ett par centimeter är det lämpligt att utföra barkningen. Då har trädet har fått igång vätske- och näringstransporten, vilket gör att barken lossnar lättare.
Vanligen så börjar man med att barka ca: 10-15cm breda spår i sydvästlig och nordöstlig riktning från roten och så högt man når med hjälp av ”barkspadar”. I vårt fall så monterade vi på barkspadeverktyg på 33mm rundstav i olika längder upp till 4,2m och nådde totalt ca: 6m. Trädet reagerar då mot angreppet och försvarar sig med att skicka ut sockerarter till skadan som omvandlas till kåda och det bildas fetved.
Trädet försvagas och tillväxten avstannar för att istället börja försvara sig. En bieffekt är att trädet börjar producera mer kottar då det förbereder sig för att dö.
År 2. Gör om processen på motstående sidor och håll koll på hur trädet mår.
År 3. Barka nya ränder där det finns plats men se till att det fortfarande finns livsnerver kvar som kan transportera näring.
År 4. Om tillräckligt mycket bark finns kvar samt om trädet fortfarande lever så gör om processen enligt år 3.
År 5. Avverka trädet och såga upp i lämpliga dimensioner för det ändamål som man har tänkt för virket.
Vad ska Hedemora kommun använda virket till?
Rötbeständigt virke till: våra kulturbyggnader, våra byggnader i utsatta miljöer till exempel kallbadhuset vid Hönsan, torn, spänger och stolp till hagar vid Stadssjön samt trädetaljer som utsätts för väta och markfukt.