Aspan

Aspan är ett gammalt våtmarksområde som torrlades år 1865. Detta gav mer mark för höslåtter.

Runt år 1950, när jordbruket mekaniserades, övergavs dessa slåttermarker. Dels var marken överflödig, och dels lämpade den sig inte för maskinellt jordbruk. Området växte igen och förbuskades.

Efter ett omfattande restaureringsarbete var 1995 stora delar av Aspan återigen öppna. En fördämning med pump gör att man nu kan kontrollera nivån i Aspan, även när Dalälvens vattennivå är hög. Hela det restaurerade området har sedan betats med nötkreatur och får.

Enligt tidigare överenskommelse så ska Aspan få svämma över under tidig vår, men redan 1 maj ska vattennivån sänkas genom pumpning. Tyvärr innebär det att många av de fåglar som ska dra nytta av de grunda bottnarna som skapas vid översvämningen inte ens har hunnit anlända från sin vinterort. Därför har  ett par sidovåtmarker anlagts. Dessa fylls på vid den tidiga översvämning och avdunstningen motverkas av tillflöde från källor och diken. Sidovåtmarkerna hålls vattenfyllda en bit in på sommaren innan de töms för att marken ska kunna betas.

De grunda bottnarna uppskattas av vadare, måsfåglar, och olika arter änder. Bland gästerna kan nämnas brushane, gluttsnäppa, svartsnäppa, ljungpipare, och vaktel. Häckande, eller åtminstone frekvent återkommande arter, är bland andra grönbena, gulärla, ängspiplärka, gräshoppssångare, årta, skedand, och kornknarr. Brun kärrhök återkommer dagligen i sin jakt på föda.