Det finns inga formella krav på tillstånd för att lägga upp snö, men det finns rekommendationer att följa.
Hedemora kommun kan ta emot snö ifrån privata fastighetsägare mot avgift. Vid snötippning kontaktas Hedemora kommuns servicecenter.
Den mest trafikerade gatan i området har en årsdygnsmedeltrafik på cirka 3200 fordon, vilket är under den rekommenderade nivån.
Kommunens bedömning är att det inte finns några formella problem med detta upplägg.
Snö klassas som avfall i och med miljöbalkens definition: ”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med” (Miljöbalken (MB) 15 kap. 1 §). Eftersom snö dels innehåller föroreningar i huvudsak från trafik och dels eftersom syftet med snöröjning är att göra sig av med snön klassas snö som avfall.
Uppläggning av snö är (trots dess status som avfall) inte tillståndspliktigt då en snödeponi inte uppfyller de varaktighetskriterier som gäller för deponier (5 § Avfallsförordningen). Om snön däremot läggs upp på en ”anläggning” med exempelvis hårda ytor och rening av smältvattnet kan det falla in under tillstånds- eller anmälningsplikt enligt MB 9 kap. 6 eller 12 §.
De föroreningar som förekommer i snö i städer är huvudsakligen suspenderat material och metaller som binder till det suspenderade materialet. Den enskilt viktigaste faktorn för hur förorenad snö är i en stad är hur många fordon som passerar snön varje dag. Ju fler fordon på vägen per dag desto mer föroreningar i snön. Mängden suspenderat material i snö kan gå från i stort sett ingenting till 0,5 -1 viktprocent beroende på hur tungt trafikerad vägen som snön ligger bredvid är. Reinosdotter m.fl. (2007) har tagit fram ett förslag, som Bohlin (2012) till viss del reviderade på grund av ny lagstiftning, på hur man bör hantera snö från vägar med olika mycket trafik.