Kulturmiljöer och historiska platser
Hedemora är Dalarnas äldsta stad och fick stadsprivilegier redan år 1459. Staden hade nu rätt till borgmästare, rådmän och domstol. Hedemoras historia knyts främst till handel och de marknader som bedrevs i staden där den mest omtalade var Pålsmässomarknaden, en marknad som fanns fram till början av 1900-talet.
Två stora stadsbränder har härjat i Hedemora centralort.
Den första år 1754 och nästa år 1849. Båda bränderna var omfattande och stora delar av stadskärnan brann ner. Av den medeltida staden återstår idag bara kyrkan, vilken är uppförd i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Därför har den större delen av Hedemoras nuvarande bebyggelse uppförts efter år 1849.
De äldsta delarna av stadskärnan syns tydligast kring Stora torget, Rådhuset, Stadshotellet, och den gamla apotekargården, vilken numer huserar café och byggnadsvårdsbutik.
I kvarteren söder ut från Stora torget mot kyrkan finns flera exempel på gamla kringbyggda handelsgårdar med butikslokaler mot gatan. Förutom den medeltida stadskärnan karaktäriseras bland annat Hedemoras centrumgata, Åsgatan av 50-talets flerbostadshus med butiker i bottenvåningen och ju längre ut från stadens kärna du tittar desto mer modern blir bebyggelsen.
I kommunen finns även de större byarna Vikmanshyttan, Långshyttan, Stjärnsund och Garpenberg, omgärdade av mindre byar och hyttor. Här finns en lång tradition av gruvbrytning, järnframställning och skogsbruk, samtidigt som det bedrivits ett omfattande jordbruk på flera platser i kommunen.
Flera större järnbruk har funnits inom kommunen, till exempel i Norn, Stjärnsund, Kloster och Långshyttan. Många av kommunens byar har gamla anor och förekom i skrift redan under 1300-talet
Hedemora har elva byggnadsminnen
Teaterladan
Den timrade ladan togs i bruk på 1820-talet och har sedan dess i sina tre våningar erbjudit utställningar, föreställningar och servering. Teaterladan är byggnadsminne sedan 1964 och ägs och förvaltas av föreningen Hedemora Gamla Teater
Bos-Kalles gård
En välbevarad borgargård från 1800-talet. Namnet kommer från en av de tidiga ägarna och förklarades som byggnadsminne 1991. Gården är varsamt renoverad och rymmer idag lägenheter ägda av Hedemorabostäder.
Gamla Apotekaregården
Uppfördes troligen år 1779 av handelsmannen Erik Hult som handelsgård. År 1849 inrättades apotek i gården och 1897 byggdes gården om efter ritningar av Lars Israel Wahlman och ytterligare ändringar gjordes år 1931 och 1934. Apotekaregården byggnadsminnesförklarade 2010. Idag finns Café Wahlman och byggnadsvårdsbutiken Klassiska Byggvaror i lokalerna.
Perssonska gården
Gården är en gammal handelsgård som återuppbyggdes efter stadsbranden 1849. Från 1880-talet till mitten av 1900-talet fanns det speceri- och diversehandel i huset. Gårdsnamnet kommer från en av de tidigare ägarna. Gården har mycket kvar av sin gamla prägel med välbevarad innergård, portlider, körstallar samt bostads- och affärshus med källarvalv. Gården förklarades som ett byggnadsminne 2007.
Gamla varmbadhuset
Badhuset byggdes 1899 efter ritningar av Lars Israel Wahlman och var i bruk till 1974. Byggnaden användes mellan 1983–2013 som utställningslokal. Byggnadsminnesförklarades år 2010
Garpenbergs herrgård
Garpenbergs bruk och herrgård hörde länge samman med Garpenbergs gruva. Här anlade Gustav Vasa i mitten av 1500-talet en kungsgård samtidigt som han satsade stort på verksamheten. Därefter förvaltades bruket bland annat av familjerna Funck, von Stockenström och Cornelius tills det lades ner 1910. Mellan 1915–1995 hade Skogshögskolan utbildning och forskning här. Sedan 1997 är området privatägt. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad sedan 1935.
Gruvkapellet i Garpenberg
Garpenbergs gruvkapell är Sveriges enda bevarade gruvkapell från äldre tid. Den unika byggnaden i trä är åtminstone från 1600-talets början, troligen ännu äldre. Kapellet byggnadsminnesförklarades 1988.
Norns bruk
Norns bruk är ett välbevarat järnbruk med anor från 1600-talet. Bebyggelsen omfattar bland annat hytta, hammarsmedja, herrgård, kyrka, och arbetarbostäder. Bruket anlades 1628 och verksamheten pågick fram till 1916 då det isolerade läget och dom dåliga kommunikationerna gjorde att bruket måste läggas ned. Under 1800-talet var Norns Bruk Hedemora sockens största industri med 270 anställda. Det byggnadsminnesförklarades 2003.
Stjärnsunds herrgård med tillhörande smedja
Den stora herrgården uppfördes 1779 i nyklassicistisk stil på initiativ av Christopher Polhems dotterson Reinhold Galle Rückersköld. Herrgården var bostad för brukets ägare och disponenter fram till 1900-talets början. I stora herrgården är flera interiörer från 1700-talet bevarade. Herrgården byggnadsminnesförklarades 2009
Fotograf Lars Dahlström
Sahlbergska gården
Sahlberska gården byggdes efter branden 1849. Gården har fått sitt namn av bokhandlaren Johan Filip Sahlberg som drev bokhandel i gården 1891–1941. Tillsammans med granngården Perssonska gården bildar Sahlbergska gården den symmetriskt ordnade södra sidan av Stora Torgets bebyggelse och entré till Kyrkogatan. Sahlbergska gården är Hedemoras nyaste byggnadsminne och byggnadsminnesförklarades 2021.
Elkyrkan
Elkyrkan, reser sig som ett monumentalt landmärke i den norra utkanten av Hedemora stad, byggdes ursprungligen som en transformatorstation år 1916. Uppförandet var kopplat till etablerandet av ett kraftledningssystem från Älvkarleby vattenkraftverk i norra Uppland, färdigställt mellan 1915 och 1916.
Arkitekten bakom denna unika anläggning var ingen mindre än Erik Hahr, en framstående arkitekt vid 1900-talets början, känd för att ha ritat Asea:s huvudkontor i Västerås. Elkyrkans arkitektur är tydligt inspirerad av medeltida kyrkobyggnader, i linje med dåtidens nationalromantiska ideal. Den påkostade utformningen av Elkyrkan som är en ren nyttobyggnad, understryker den höga status som den moderna eltekniken hade vid början av 1900-talet. Byggnaden har både arkitektur- och teknikhistoriskt ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
