Planprocessen

Planprocessen inleds med ett planbesked. Ett planbeseked är ett tidigt beslut som innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte. Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som detaljplaneläggningen, alltså arbetet med att ta fram detaljplanen, kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked utgör detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

Planbesked beviljas av kommunstyrelsens strategiutskott.

Efter att kommunen har tagit fram ett förslag på detaljplan skickas detaljplanen ut på samråd.

Samråd innebär att du som privatperson får möjlighet att lämna synpunkter.

Förslaget till detaljplan ställs ut i ett antal offentliga lokaler samt läggs ut på kommunens webbplats. Förslaget skickas också ut till alla berörda sakägare: grannar, myndighet och organisationer med intresse för planförslaget. Ibland ordnar kommunen också offentliga samrådsmöten.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur man ska behandla synpunkterna.

När samrådstiden är över arbetas synpunkter och förslag in i detaljplanen.

När ett reviderat förslag till detaljplan finns färdigt beslutar politikerna att ställa ut planförslaget på granskning.

Planförslaget ligger ute minst 2 veckor och under granskningen får du ytterligare möjlighet att lämna synpunkter.

Om du äger en fastighet inom eller nära planområdet och anses vara en sakägare får du information skickad till dig. När granskningstiden är över sammanställs de skriftliga synpunkterna och kommenteras i ett granskningsutlåtande.

För att ha möjlighet att överklaga detaljplanen när den senare antagits måste skriftliga synpunkter inkommit till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen senast under granskningstiden.

Om endast mindre korrigerar skett efter granskningen kan kommunen anta detaljplanen.

Om det handlar om ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt kan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fatta beslut om att anta detaljplanen. Detta framgår i så fall alltid av handlingarna. Annars är det Kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta detaljplanen.

Efter antagandet har de som framfört synpunkter och som inte blivit tillgodosedda rätt att överklaga beslutet. Om ingen överklagar planen inom tre veckor vinner den laga kraft.

Om du är sakägare i en detaljplan och har lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång. Om de inte har blivit tillgodosedda har du rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos mark- och miljödomstolen.

Om du inte är sakägare, utan har synpunkter på ärendet mer allmänt, kan du endast agera före det att planen antas. Det kan du till exempel göra genom att på olika sätt väcka opinion i frågan, eller genom att kontakta de förtroendevalda som ska besluta i ärendet.

Om ingen överklagar detaljplanen inom tre veckor, eller när överklagandet är avgjort, vinner detaljplanen laga kraft.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär till exempel att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar.

Detaljplanen är nu juridiskt bindande.